|
Politikerenkät om mjukvarupatent
Hur vet man om ett parti eller en kandidat är för eller emot mjukvarupatent?
Frågan kanske kan tyckas märklig, men tyvärr är den befogad. Även de politiker som arbetar allra ivrigast för att införa mjukvarupatent i Europa påstår ju att de är emot. Men sedan röstar de för förslag som i praktiken innebär obegränsad patenterbarhet för datorprogram.
Parlamentets och ministerrådets förslag till direktiv skiljer sig framför allt på fyra huvudpunkter. Om de här punkterna finns med på ett vattentätt sätt (som i parlamentsförslaget) innebär det ett "nej" till mjukvarupatent. Om de inte finns med (som i ministerrådets förslag) så innebär det ett "ja".
Uttrycket "the devil is in the detail" har sällan passat så bra som här.
De fyra nyckelpunkterna
Parlamentets förslag innehåller fyra stycken nyckelpunkter, som tillsammans gör att förslaget säger nej till mjukvarupatent:
- publiceringsfrihet
Det ska aldrig kunna vara ett patentintrång att publicera ett dataprogram, till exempel på nätet.
- interoperabilitet
Patent ska aldrig få hindra att man gör så att program kan fungera tillsammans.
- databehandling enligt TRIPs
Databehandling ska inte anses vara ett "teknikområde" i den betydelse
som ordet har i TRIPs. Utan den här nyckelpunkten blir all
databehandling patenterbar.
- definition av "teknik"
Ordet "teknik" definieras med hänvisning till fysiska processer och
tillämpad naturvetenskap. Det gör att man kan utesluta saker som
"marknadsföringsteknik", "bokföringsteknik", "sångteknik" etc.
Se nedan för en närmare förklaring av de fyra nyckelpunkterna.
Läs också Jonas Maebes analys av de fyra nyckelpunkterna [pdf].
Frågorna
FFII har ställt följande frågor till parlamentarikerna. Svaren finns på www.ffii.se/partier.
Frågorna kanske kan tyckas väl tekniska och detaljerade, men parlamentsledamöter är vana vid att ta ställning till den här sortens detaljer inför omröstningar.
Samma frågor har ställts till EU-parlamentariker i samtliga länder. FFII kommer att sammanställa resultatet på europeisk nivå.
Enkät från FFII om mjukvarupatent
1a. Kommer du att rösta för publiceringsfrihet (mot programkrav)?
1b. Kommer du att rösta för att direktivet förkastas om publiceringsfrihet inte säkerställs?
2a. Kommer du att rösta för interoperabilitetsfrihet i enlighet med det förslag som antogs i plenum 24 september 2003 och i JURI, CULT och ITRE?
2b. Kommer du att rösta för att direktivet förkastas om interoperabilitetsfrihet inte säkerställs?
3a. Kommer du att rösta för att databehandling inte ska betraktas som ett "teknikområde", i enlighet med artikel 3a så som den antogs den 24 september?
3b. Kommer du att rösta för att direktivet förkastas om databehandling uppfattas som tillhörande ett "teknikområde"?
4a. Kommer du att rösta för en definition av "teknik" som hänvisar till naturkrafterna ("forces of nature")?
4b. Kommer du att rösta för att direktivet förkastas om det inte innehåller en sådan definition?
Övriga kommentarer:
|
Svar från svenska EU-parlametariker
Förklaring till frågorna
Frihet att publicera
Programmerare skriver kod, antingen på egen hand eller som anställda. Det är där som själva arbetet med att skriva programvara ligger, och det är i den färdiga koden som värdet finns. Vi behöver en lag som gör det klart att rätten att publicera program aldrig kan hotas av att en patentinnehavare säger sig ha större rättigheter. Om mjukvarupatent tillåter patentinnehavare att förbjuda publicering av programvara som använder patenterade metoder, skulle det vara som om den som ägde ett patent på en motor fick förbjuda att det publicerades böcker som beskrev motorn.
Interoperabilitet
Datorer måste alltid samverka med varandra, med skrivare, digitalkameror, med allt möjligt. Den här samverkan, eller "interoperabiliteten", bestäms av strikta regler som kallas protokoll. Att fritt kunna använda dessa protokoll med syfte att få datorer att fungera tillsammans är väldigt viktigt (och faktiskt vad Internet handlar om). Det är bättre, både för mjukvarubranschen och för samhället som helhet, om protokollen får användas fritt i detta syfte, än om användningen kontrolleras av några få aktörer som har haft turen att få patent på dem.
Man skulle kunna likna det vid en slags "fair use" som ligger i allas intresse. Standarder, kommunikation, öppenhet och interoperabilitet är det som skapar konkurrens och välfärd i samhället.
TRIPs och "teknikområde"
Det internationella fördraget TRIPs säger att patent måste vara tillgängliga inom alla teknikområden. Det här är en klar och tydlig regel som alla länder tjänar på att följa. Men eftersom patent inte är ett bra verktyg för att befrämja utvecklingen inom alla områden, måste det finnas gränser.
Databehandling omfattar allting från bokföring och fakturering till att sortera e-posten i din elektroniska brevlåda - helt enkelt sådant som databehandlande maskiner såsom datorer gör. TRIPs säger inte att det ska vara ett teknikområde att sortera din e-post, så lagen måste vara tydlig.
EPC och "teknisk"
Patentlagen är avsedd för vissa speciella intellektuella prestationer, som behöver ett speciellt sorts skydd. Patentlagen beskriver inte uttryckligen vilka typer av intellektuella prestationer det rör sig om, eftersom det skulle innebära att nya områden som ingen har hört talas om tidigare skulle bli opatenterbara. Istället, för att bevara flexibiliteten, säger lagen att vissa typer av intellektuella prestationer inte är att betrakta som uppfinningar (som till exempel matematiska metoder).
Prestationer som inte är att betrakta som uppfinningar har en sak gemensamt, nämligen att de inte har teknisk karaktär. När patenthandläggare ska bedöma en ansökan är det här de brukar börja, för om inte det kravet är uppfyllt, så finns det ingen anledning att ge sig in på den komplicerade och tidskrävande bedömningen av uppfinningshöjd och nyhetskrav. Därför omnämns det här kriteriet ofta i föreskrifterna för patentgranskning och i förarbetena till patentlagen.
Eftersom betydelsen av ordet "teknisk" förändras, medan syftet med patentlagstiftningen är konstant, är det nödvändigt att slå fast det som är implicit i patentsystemet, nämligen att det bara är problemlösningar som bygger på tillämpad naturvetenskap som ska vara patenterbara. Naturligtvis är det så att även om det krävs en dator eller ett datorprogram för att realisera en sådan uppfinning, så ska uppfinningen fortfarande vara patenterbar.
Se vidare Jonas Maebes analys av de fyra nyckelpunkterna [pdf].
|
FFII.se, juni 2004 Texten är public domain. |
