Imorgon röstar riksdagen om en motion som klargör om
datorprogram kan patenteras eller ej. Lagutskottet (LU) agerar
märkligt när de förkastar motionen som verkligen
försöker reda ut begreppen.
Idag tog Microsoft bort funktioner ur Office, pga ett
mjukvarupatent. Samma sak händer med webben och standarder
när funktioner i helt vanliga program patenteras. Alla gör
intrång, ingen utvecklare kan kontrollera om det sker. Du
äger automatiskt inte längre programmen du skriver. Det
hämmar naturligtvis utvecklingen då den egentliga
prestationen ligger i det komplexa genomförandet som liksom idag
fortsatt bör skyddas inom upphovsrätten. Det är bara
naturlig eftersom det handlar om språk, information och data.
Allt sammans abstrakt.
LUs betänkande 2005/06:LU13 kring mjukvarupatent visar en hel del
brister.
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3325&dok_id=GT01LU13
Lagutskottet visar sig inte
förstå konsekvenserna av Europeiska patentverkets (EPO)
tolkning av tekniskt område, utan
lämnar omfattningen oklar och diffus. De
rättsliga
påföljderna kan bli mycket farliga för utveckling och
tillväxt. Mjukvarupatent är nyckeln till om precis allt
är patenterbart, d v s även affärsmetoder och filmmanus.
Det enda upplyftande i läsningen är en insiktsfull
reservation
från Vivanne
Gerdin (c).
Anser Lagutskottet att mjukvara i sig är ett patenterbart
tekniskt område?
Är det patenterbart att på nya sätt sortera,
organisera, beräkna
och tolka information?
Har undantagen i patentlagen då
någon funktion eller syfte, ens när man använder en
smal tolkning av patentlagens undantag,
"datorprogram [som sådant]"?
Mjukvara samverkar med "datorassisterade uppfinningar" som är
patenterbara idag, men uppenbarligen önskar sig lagutskottet
sig något som omfattar programvaran i sig och kallas
"datorrelaterade uppfinningar", då de har döpt om rubriken
på motionen.
Då EPO 2001 marknadsförde begreppet "datorrelaterade
uppfinningar" i EU-direktivet, så var det i syfte att
undanröja patentlagens undantag.
Domare resonerar olika idag:
Det här är en vattendelare för om undantagen i
§1 patentlagen och EPC (Europeiska patentkonventionen) har
något som helst inflytande
över patentverkens godkännade och rätten till abstrakta
ideer.
Frågan om en idé är en uppfinning enligt patentlagen
måste tas på ett stort allvar, eftersom den är
det mest konkreta
verktyg som finns att reglera när syftet uppfylls eller ej.
Här ligger definitivt ett ekonomiskt och praktiskt
samhällsintresse.
I USA söker man med
EPO:s resonemang patent på filmmanus, affärsmetoder och
står idag inför krav på reformer. Kongressen har
resonerat sig fram till att olika områden har olika
förutsättningar och behov
av reglering. Att inte förstå skillnader och istället
expandera rättigheter är ekonomiskt farligt. Speciellt som vi
känner till konsekvenserna redan idag: (underlag.html)
Samtidigt förbereder EU-kommissionen ett förslag till ny
domstol som enligt förslaget ska styras av den minst kontrollerade
av all praxis, den mellanstatliga EPO-praxisen, som strider mot
internationella åtaganden. Tappar vi inte då
möjligheten att värna själva syftet med
patenträtten - att skydda samhällets intressen för
tillväxt och utveckling? (se: compat)
Det här är ett tredje försök att införa den
starkes rätt
med patent på informationsbehandling. De två tidigare
försöken har misslyckats efter att de har
uppmärksammats. Vi har fortfarande
chansen att styra undan från rena fantasipatent och stärka
rollen för undantag i patenträtten.
Med konkreta krav får riksdagen fortfarande makt över omfattningen och formuleringarna för att bevilja monopol på ideer. Just nu glider patenträtten dem ur händerna.
Utmärkt att reservation från Vivanne
Gerdin (c).
Eftersom LU har bytt namn på miljöpartiets motion får man väl se det som ett tecken på att patent på datorprogram är detsamma som patent på datorrelaterade uppfinningar. Viviann sätter också likhetstecken på ett mycket snyggt sätt;
FFII.se, maj 2004 Texten är public domain. |
Förening för en fri
informationsinfrastruktur |