Creative Commons: alla licenser förklarade och hur du använder dem rätt

Creative Commons är sex standardiserade licenser som låter en upphovsperson ge alla i förväg tillstånd att använda ett verk, på villkor som står klart och tydligt. Licenserna används för miljontals bilder, texter, filmer och ljudfiler, från Wikipedia till museers samlingar. Ändå går det ofta fel. Erkännandet saknas, en bild med villkoret IckeKommersiell hamnar på en företagssajt eller ett foto som inte får bearbetas beskärs. Här går vi igenom alla licenserna, vad villkoren betyder enligt den svenska licenstexten och hur du använder och licensierar material rätt.

Vad Creative Commons är

Bakom licenserna står Creative Commons, en ideell organisation som grundades i USA 2001 och släppte sina första licenser året därpå. Organisationen skriver licenstexter som vem som helst får använda gratis. Den nuvarande versionen 4.0 kom i november 2013 och finns sedan januari 2017 i officiell svensk översättning, framtagen av Creative Commons Sverige.

En CC-licens ersätter inte upphovsrätten. Den bygger på den. Upphovspersonen behåller sin rätt enligt upphovsrättslagen men lämnar på förhand ett tillstånd till alla som följer villkoren. Tillståndet är avgiftsfritt, gäller i hela världen, är icke-exklusivt och kan inte återkallas.

För användaren innebär det att du slipper fråga om lov för varje användning. Villkoren är desamma för alla och de står i licenstexten.

De fyra villkoren

Licenserna byggs av fyra villkor som kombineras på olika sätt. I den svenska översättningen heter de Erkännande, DelaPåSammaVillkor, IckeKommersiell och IngaBearbetningar.

De sex licenserna från friast till mest begränsad

CC BY passar den som vill att materialet ska spridas så brett som möjligt. CC BY-SA används av Wikipedia, som gick över till version 4.0 i juni 2023. De två licenserna med ND passar dem som vill att verket ska spridas men aldrig i ändrad form, till exempel ett uttalande eller en rapport.

CC0 och Public Domain Mark

CC0 är ett verktyg för att avstå från upphovsrätten så långt lagen tillåter. I Sverige går det inte att helt avstå från den ideella rätten och därför innehåller CC0 också en reservlicens utan villkor. Du behöver inte ange upphovspersonen när du använder CC0-material, även om det är god sed.

Public Domain Mark är en märkning, inte en licens. Den används för verk där skyddstiden redan har gått ut, till exempel äldre målningar. Märkningen ger ingen rättighet utan informerar om att verket redan är fritt. Nationalmuseum har på det sättet lagt ut omkring 6 000 högupplösta bilder av sina mest populära målningar och teckningar som fria på Wikimedia Commons.

Så anger du erkännande

Den svenska licenstexten räknar i avsnitt 3 upp vad du ska ange när du delar materialet, i den mån licensgivaren har lämnat uppgifterna:

• upphovspersonen och andra som ska krediteras, på det sätt licensgivaren begär
• upphovsrättsmeddelandet
• en hänvisning till licensen och till ansvarsfriskrivningen
• en länk till materialet, om det är rimligt
• om du har ändrat materialet och tidigare ändringar.

Kraven får uppfyllas på ett rimligt sätt utifrån medium och sammanhang. Creative Commons sammanfattar det i minnesregeln TASL: titel, upphovsperson, källa och licens.

I en film eller podd kan erkännandet ligga i eftertexterna eller i beskrivningen. På en webbsida räcker det ofta med en bildtext under bilden. En samlad sida med bildkällor fungerar också, så länge läsaren kan hitta den.

Vad räknas som kommersiellt?

Licenstexten definierar IckeKommersiell som det som inte primärt är avsett för eller har som mål en kommersiell fördel eller ekonomisk ersättning. Att byta material med andra genom fildelning räknas som icke-kommersiellt så länge ingen betalning sker i samband med bytet.

Definitionen lämnar gråzoner. En bild på en företagssajt, i en annons eller i en produkt som säljs är kommersiell. En privat blogg utan annonser är det normalt inte. Däremellan finns fall som är svårare, som en ideell förening som tar betalt för kurser eller en blogg med annonser.

Syftet med användningen väger tyngre än vem som använder materialet. Även en ideell organisation kan använda material kommersiellt och ett företag kan i undantagsfall använda det i ett icke-kommersiellt sammanhang. Är du osäker är det enklaste att fråga upphovspersonen om tillstånd eller välja material med en licens utan NC.

Vad är en bearbetning?

Villkoret IngaBearbetningar stoppar spridning av material som ändrats så att det blir ett nytt verk byggt på originalet. Översättningar, omarbetade texter, collage och musik som läggs till rörlig bild räknas som bearbetningar enligt licenstexten.

Allt som ändrar filen är inte bearbetning. Licensen tillåter tekniska ändringar som behövs för att använda materialet i andra format och medier. Att lägga ett oförändrat verk i en samling, till exempel en antologi eller ett bildspel, är inte heller en bearbetning. Var försiktig med beskärning, filter och ändrade färger. Sådana ingrepp kan göra en bild till en bearbetning och då får den inte spridas om licensen har ND.

DelaPåSammaVillkor och kompatibilitet

SA-villkoret gör licensen självförstärkande. Den som sprider en bearbetning ska ge den samma licens eller en licens som Creative Commons godkänt som kompatibel, i samma eller senare version. Du får inte lägga till villkor eller tekniska spärrar som begränsar mottagarens rättigheter.

Det skapar problem när material med olika licenser ska blandas. En bild med CC BY-SA kan inte kombineras till en ny bild med material under CC BY-NC-SA, eftersom bearbetningen inte kan ha båda licenserna samtidigt. CC BY-SA 4.0 har en envägskompatibilitet med GNU GPLv3, avsedd för innehåll som byggs in i programvara så att delarna är svåra att skilja åt.

Licensen kan inte återkallas

En upphovsperson som släppt ett verk under en CC-licens kan sluta erbjuda det, men kan inte dra tillbaka licensen från dem som redan använder materialet. Det är ett av skälen till att licenserna fungerar som grund för stora samlingar.

Den som bryter mot villkoren förlorar däremot sin rätt automatiskt. Version 4.0 har en regel om återinförande. Rättigheten kommer tillbaka automatiskt om överträdelsen rättas inom 30 dagar från att du upptäckte den eller om licensgivaren uttryckligen återinför den. Saknas erkännandet på en bild kan du oftast rätta till det utan påföljd, så länge du gör det snabbt.

Det licensen inte omfattar

En CC-licens gäller upphovsrätt och närstående rättigheter och i version 4.0 även databasrätt. Den ger ingen rätt till varumärken eller patent. Den reglerar inte heller rättigheter som den avbildade personen har.

Ett porträtt med CC BY får du kopiera och sprida, men det betyder inte att du får använda personens bild i reklam. Lagen (1978:800) om namn och bild i reklam kräver samtycke från den som syns. Publicerar du bilder där människor kan identifieras gäller också dataskyddsförordningen. Den ideella rätten enligt 3 § upphovsrättslagen finns kvar oavsett licens, så du får inte ändra eller använda ett verk på ett sätt som kränker upphovspersonen.

Var du hittar material med CC-licens

• Wikimedia Commons har miljontals bilder, ljud och filmer med fria licenser och tydlig licensinformation på varje fil.
• Openverse söker bland CC-licensierat och fritt material från flera källor samtidigt.
• Flickr låter dig filtrera sökningen efter licens.
• Google Bilder har ett filter för användningsrätt där du kan välja Creative Commons-licenser. Kontrollera alltid licensen på den sida där bilden ligger.
• Museer och arkiv, som Nationalmuseum, lägger ut fria bilder av verk där skyddstiden gått ut.

Spara en kopia av licensinformationen när du laddar ned något. Om sidan ändras eller tas bort kan du visa vilken licens som gällde när du hämtade materialet.

Så licensierar du ditt eget material

Välj licens efter vad du vill uppnå. Vill du ha största möjliga spridning passar CC BY. Vill du att alla förbättringar ska förbli fria passar CC BY-SA. NC och ND minskar spridningen men ger mer kontroll.

Skriv ut licensen tydligt vid materialet, med licensnamn och länk till licenstexten och ange hur du vill bli krediterad. Creative Commons har en licensväljare på sin webbplats som tar fram rätt text och märkning.

Två saker att kontrollera innan du licensierar. Du måste själv ha rätt till allt i materialet, även musik, citat och bilder på personer. Creative Commons avråder också från att använda licenserna för programvara, där licenser som MIT, Apache 2.0 och GPL är bättre anpassade. CC-licenser fungerar bra för dokumentation och grafik i ett mjukvaruprojekt.

Vanliga misstag

Vanliga frågor om Creative Commons

Får jag använda en CC-bild på mitt företags hemsida?

Ja, om licensen saknar NC. CC BY, CC BY-SA och CC BY-ND tillåter kommersiell användning så länge du anger erkännande. Med ND får du inte ändra bilden.

Måste jag ange licensen även på sociala medier?

Ja. Erkännandet ska finnas där materialet används, men det får göras på ett sätt som passar mediet. En kort rad i inläggstexten med upphovsperson, licens och länk räcker oftast.

Kan upphovspersonen ändra sig och ta tillbaka licensen?

Licensen kan inte återkallas för den som redan fått materialet under den. Upphovspersonen kan sluta erbjuda verket under licensen framåt.

Vad händer om jag glömt erkännandet?

Licensen upphör att gälla för dig. Rättar du felet inom 30 dagar från att du upptäckte det återinförs den automatiskt enligt version 4.0.

Är CC0 samma sak som public domain?

Nästan. CC0 är upphovspersonens avstående från rätten så långt lagen tillåter, med en reservlicens där avståendet inte går igenom. Public domain betyder att skyddet har upphört, till exempel för att skyddstiden har gått ut.

Kan jag använda en CC-licens för min kod?

Creative Commons avråder från det och rekommenderar licenser som är skrivna för programvara. Undantaget är CC0, som fungerar även för kod.

Källor

1. Creative Commons: Erkännande 4.0 Internationell, svensk licenstext
2. Creative Commons: Erkännande-IckeKommersiell-DelaPåSammaVillkor 4.0, svensk licenstext
3. Creative Commons: Frequently Asked Questions
4. Creative Commons: Announcing the Swedish translation of the 4.0 licenses, 11 januari 2017
5. Creative Commons: Wikipedia moves to CC 4.0 licenses, 29 juni 2023
6. Nationalmuseum: Fria bilder
7. Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Källorna lästes 19 oktober 2026.