Upphovsrätt på bilder: vad du får använda och hur du gör rätt

Nästan alla bilder du hittar på nätet är skyddade och du behöver tillstånd för att lägga ut dem på din egen sajt, i sociala medier eller i en trycksak. Det gäller även om bilden saknar copyrightmärkning, ligger fritt i Google Bilder eller går att ladda ned med ett klick. Undantagen i upphovsrättslagen är få och snäva. Här går vi igenom vilket skydd bilder har i Sverige, vad som gäller för skärmdumpar, länkar och inbäddningar, vilka undantag som finns och vad du gör om ett krav dyker upp i inkorgen.

Två sorters skydd för fotografier

Svensk lag skyddar fotografier på två sätt. Ett fotografiskt verk är en bild där fotografen gjort fria och kreativa val, till exempel i bildkomposition, ljus, vinkel, tidpunkt och efterbearbetning. Ett sådant verk har upphovsrätt enligt 1 § upphovsrättslagen och skyddas till utgången av det sjuttionde året efter fotografens dödsår.

Bilder som inte når upp till verkshöjd har ett eget skydd i 49 a §. Där får fotografen ensamrätt att framställa exemplar och göra bilden tillgänglig för allmänheten, oavsett teknik. Skyddet gäller till utgången av det femtionde året efter det år bilden togs. En snabb mobilbild av en solnedgång omfattas också.

EU-domstolen har slagit fast att kravet för upphovsrätt är att bilden är upphovspersonens egen intellektuella skapelse. I målet Painer, C-145/10 från december 2011, gällde det ett porträttfoto. Domstolen förklarade att fotografen kan göra kreativa val vid uppställningen, under fotograferingen och i efterbearbetningen och att porträtt inte får ha svagare skydd än andra verk.

När en viss bild blir fri kan du räkna ut med vår kalkylator för skyddstid. I de flesta vardagsfall är bilden skyddad och frågan blir i stället om du har tillstånd.

Vad ensamrätten innebär

Den som har rätten till en bild bestämmer enligt 2 § över två saker. Det ena är att framställa exemplar, vilket omfattar kopior, utskrifter, skärmdumpar och uppladdningar. Det andra är att göra bilden tillgänglig för allmänheten, till exempel på en webbsida, i ett inlägg eller på en affisch.

Utöver det har fotografen en ideell rätt enligt 3 §. Namnet ska anges i den omfattning god sed kräver och bilden får inte ändras eller visas i ett sammanhang som kränker fotografen. Den ideella rätten finns kvar även när fotografen har sålt de ekonomiska rättigheterna.

Får man använda bilder från Google?

Nej, inte utan tillstånd, eftersom Google Bilder är ett sökregister över bilder som ligger på andra sajter och sökmotorn har ingen rätt att ge dig tillstånd. Att bilden går att ladda ned eller saknar vattenstämpel ändrar ingenting.

EU-domstolen prövade frågan i målet Renckhoff, C-161/17, den 7 augusti 2018. En elev i Tyskland hade laddat ned ett foto från en resesajt där det publicerats med fotografens tillstånd. Eleven använde det i ett skolarbete som lades ut på skolans webbplats. Domstolen ansåg att uppladdningen var en ny överföring till allmänheten som krävde fotografens tillstånd. Att fotografen inte hade spärrat nedladdning saknade betydelse.

Google Bilder har ett filter för användningsrätt där du kan välja bilder med Creative Commons-licenser. Filtret är en hjälp, inte en garanti. Kontrollera alltid licensen på den sida där bilden ligger och spara en kopia av den.

Länka, bädda in och dela

Att länka till en bild eller en sida där bilden har publicerats med tillstånd är normalt tillåtet. EU-domstolen kom fram till det i målet Svensson, C-466/12, som gällde länkar till fritt tillgängliga tidningsartiklar. Länken når ingen ny publik, eftersom alla redan kan se materialet.

Inbäddning fungerar på liknande sätt när du använder plattformens egen funktion, till exempel inbäddningskoden för ett inlägg på Instagram eller en video på Youtube. Det förutsätter att originalet ligger ute med tillstånd. Har rättighetshavaren satt upp tekniska skydd mot inbäddning får du inte kringgå dem. EU-domstolen slog fast det i målet VG Bild-Kunst, C-392/19, i mars 2021.

Delningsknappar inom samma plattform styrs av plattformens användarvillkor. Att dela ett inlägg på Facebook inom Facebook är något annat än att ladda ned bilden och lägga upp den själv.

Skärmdumpar

En skärmdump är ett nytt exemplar av det som syns på skärmen. Juridiskt behandlas den som vilken kopia som helst. Att ta en skärmdump av en bild och lägga ut den kräver därför samma tillstånd som att lägga ut originalfilen.

Skärmdumpar av text, till exempel ett inlägg du vill kommentera, kan i vissa fall rymmas inom citaträtten. Bilder är svårare, som framgår nedan.

Undantagen i upphovsrättslagen

Kapitel 2 i upphovsrättslagen innehåller inskränkningar som ger rätt att använda verk utan tillstånd. De är snäva och enligt 11 § ska källan anges och verket inte ändras mer än användningen kräver.

Privat bruk

Enligt 12 § får du göra några få exemplar av offentliggjorda verk för privat bruk. Du får till exempel spara en bild för att ha som skärmbakgrund eller skriva ut den till din egen vägg. Undantaget gäller inte om originalet har gjorts tillgängligt olagligt och det täcker aldrig publicering.

Citat

22 § tillåter citat ur offentliggjorda verk i enlighet med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet. För text är regeln välkänd. För bilder finns en särskild regel i 23 § och om citaträtten i 22 § kan användas för att återge hela bilder är omdiskuterat. Utgå från att du behöver tillstånd om du inte kan stödja dig på 23 §.

Konstverk i kritik, forskning och nyhetsrapportering

23 § tillåter att offentliggjorda konstverk återges i tre fall:

• i anslutning till texten i en vetenskaplig framställning som inte framställs i kommersiellt syfte
• i anslutning till texten i en kritisk framställning, men inte i digital form
• i en dagstidning eller tidskrift som rapporterar om en dagshändelse, om verket inte skapats för att återges där.

Begränsningen till icke-digital form för kritiska framställningar gör regeln svår att använda på nätet.

Konst och byggnader på allmän plats

24 § låter dig avbilda konstverk som stadigvarande finns på allmän plats utomhus och byggnader får avbildas fritt. Högsta domstolen tolkade undantaget snävt i ett beslut den 4 april 2016 i mål Ö 849-15. Wikimedia Sverige hade lagt ut bilder av offentlig konst i databasen Offentligkonst.se. HD fann att undantaget inte gav rätt att göra bilderna tillgängliga i en databas på internet. Hur långt beslutet sträcker sig för enskilda inlägg i sociala medier har inte prövats.

Rapportering om dagshändelser

25 § tillåter att verk som syns eller hörs vid en dagshändelse återges i rapportering om händelsen, i den omfattning informationssyftet kräver. Undantaget gäller radio, tv och film och är tänkt för nyhetsrapportering.

Vanliga situationer

Bilder på människor

Upphovsrätten är bara en del av frågan när en bild visar människor. Den som syns i bilden har egna rättigheter som inte påverkas av att du har fotografens tillstånd.

Lagen (1978:800) om namn och bild i reklam förbjuder att någons bild används i marknadsföring utan samtycke. Publicerar du bilder där personer kan identifieras behandlar du också personuppgifter och då gäller dataskyddsförordningen som Integritetsskyddsmyndigheten har tillsyn över. Journalistisk verksamhet och privat bruk har särskilda regler. För ett företag är samtycke den säkraste vägen när en person är i fokus.

En Creative Commons-licens ger heller ingen rätt till personens bild. Licensen gäller fotografens upphovsrätt, inte den avbildades rätt.

Var du hittar bilder du får använda

AI-genererade bilder

AI-genererade bilder saknar normalt upphovsrätt, eftersom skyddet kräver en mänsklig skapande insats. Det betyder inte att en sådan bild alltid är fri att använda. Tjänstens användarvillkor kan begränsa användningen och bilden kan göra intrång om den återger skyddade verk eller kända figurer. Mer om det finns i vår genomgång av AI och upphovsrätt.

Om du har använt en bild utan tillstånd

Många fotografer och bildbyråer använder tjänster som söker igenom nätet efter deras bilder och skickar krav på ersättning. Kravet kan komma flera år efter publiceringen. Ta det på allvar men betala inte direkt.

1. Kontrollera kravet. Be om uppgifter som visar att avsändaren har rätt till bilden och att kravet gäller just din användning.
2. Ta bort bilden från alla ställen där den finns, även i sociala medier och mediebiblioteket.
3. Jämför beloppet med vad en licens för motsvarande användning hade kostat. Ersättningen ska enligt 54 § vara skälig och vid uppsåt eller oaktsamhet täcka ytterligare skada.
4. Förhandla eller ta hjälp. Belopp som är orimligt höga kan ofta förhandlas. Vid stora belopp eller tvist bör du kontakta en jurist.

Intrång i upphovsrätt kan enligt 53 § också ge straff, böter eller fängelse i högst två år, med strängare straff för grova brott. I vanliga bildfall är det civilrättsliga kravet på ersättning det som blir aktuellt.

Checklista innan du publicerar en bild

• Vem har tagit bilden och har du deras tillstånd eller en licens?
• Vilka villkor gäller och tillåter de kommersiell användning och ändringar?
• Har du sparat licensen eller avtalet?
• Visar bilden personer som kan identifieras och har du samtycke vid reklam?
• Visar bilden skyddad konst eller varumärken som kräver eget tillstånd?
• Har du angett fotografens namn på det sätt som licensen eller god sed kräver?

Vanliga frågor om upphovsrätt på bilder

Får jag använda en bild om jag anger fotografens namn?

Nej, inte utan tillstånd. Att ange namnet är ett krav när du har rätt att använda bilden, men det ger ingen rätt i sig.

Är alla bilder på nätet upphovsrättsskyddade?

Nästan alla. Fotografier med verkshöjd skyddas till 70 år efter fotografens dödsår och enklare bilder i 50 år efter att de togs. Undantag är bilder där skyddstiden har gått ut och bilder som släppts fria.

Får jag bädda in en bild från Instagram på min sajt?

Normalt ja, om du använder Instagrams inbäddningsfunktion och inlägget är publicerat med tillstånd. Att ladda ned bilden och lägga upp den själv kräver tillstånd.

Hur länge är ett fotografi skyddat?

Ett fotografiskt verk skyddas till utgången av det sjuttionde året efter fotografens dödsår. En fotografisk bild utan verkshöjd skyddas till utgången av det femtionde året efter det år den togs.

Får jag fotografera en staty och lägga ut bilden?

Konstverk som stadigvarande står utomhus på allmän plats får avbildas. Högsta domstolen har dock bedömt att undantaget inte gäller publicering i en databas på internet, så för skyddade verk är publicering på nätet osäker.

Vad kostar det om jag använt en bild utan tillstånd?

Rättighetshavaren kan kräva skälig ersättning och vid uppsåt eller oaktsamhet ersättning för ytterligare skada. Beloppet beror på hur bilden använts och vad en licens hade kostat.

Källor

1. Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, 1-3, 11, 12, 22-25, 43, 49 a, 53 och 54 §§
2. Högsta domstolen: beslut i mål Ö 849-15, 4 april 2016
3. EDRi: Swedish Supreme Court rules against freedom of panorama, 6 april 2016
4. Sammanfattning av EU-domstolens dom i Renckhoff, C-161/17, 7 augusti 2018
5. IPKat: All photos are created equal, om Painer C-145/10, december 2011
6. Familjens Jurist: Hur skyddas ett fotografi av upphovsrätt?
7. Unsplash: License
8. Nationalmuseum: Fria bilder

Källorna lästes 19 oktober 2026.