AI-förordningen: riskklasser, krav och tidsplan för företag

AI-förordningen (EU) 2024/1689 är EU:s gemensamma regelverk för artificiell intelligens och delar in användningen efter risk: vissa metoder är förbjudna, högrisksystem får omfattande krav och de flesta andra system berörs bara av transparensregler. Förbuden och kravet på AI-kunnighet gäller sedan 2 februari 2025 och reglerna för generella AI-modeller sedan 2 augusti 2025. Genom Digital Omnibus om AI, förordning (EU) 2026/1744, flyttades högriskkraven fram till 2 december 2027 respektive 2 augusti 2028. Den ändringen trädde i kraft 27 juli 2026 och är beslutad. Här går vi igenom vad som gäller, vem som har tillsyn i Sverige och vad ett mindre företag behöver göra nu.

Vad AI-förordningen reglerar

Som EU-förordning gäller regelverket direkt i Sverige utan att först föras in i svensk lag. Den styr hur AI-system släpps ut på marknaden, tas i bruk och används inom unionen. Reglerna träffar även företag utanför EU om systemets resultat används här. Själva förordningstexten omfattade från början 113 artiklar och 13 bilagor. Grundtanken är ändå lätt att följa: ju större risk för hälsa, säkerhet och grundläggande rättigheter, desto fler skyldigheter.

Ansvaret fördelas mellan olika roller i värdekedjan. Leverantören utvecklar ett AI-system eller låter utveckla det och släpper ut det under eget namn eller varumärke. Tillhandahållaren är den som använder systemet i sin yrkesmässiga verksamhet, till exempel ett företag som köper ett verktyg för att sortera jobbansökningar. Importörer och distributörer har egna och mer begränsade plikter. Den som gör en väsentlig ändring i ett högrisksystem kan själv bli leverantör i förordningens mening.

Undantag finns för AI som enbart används för militära ändamål, försvar eller nationell säkerhet. Forskning och utveckling innan ett system släpps ut omfattas inte heller. Privatpersoner som använder AI i en rent personlig verksamhet faller utanför. Fri och öppen programvara är undantagen så länge den inte används i förbjudna metoder, inte släpps ut som högrisksystem och inte omfattas av transparenskraven.

Fyra riskklasser

Förordningen använder inte ordet riskklass som formell term. Uppbyggnaden brukar ändå beskrivas i fyra nivåer.

Generella AI-modeller, som de stora språkmodellerna, regleras i ett eget kapitel. Kraven ställs på modellen och på systemet var för sig.

Förbjudna användningar enligt artikel 5

Förbuden har gällt sedan 2 februari 2025 och omfattar både att släppa ut, ta i bruk och använda systemen. Listan i artikel 5 är uttömmande. Kommissionen gav ut riktlinjer om tolkningen i februari 2025.

• AI som använder subliminala, manipulerande eller vilseledande tekniker som väsentligt snedvrider en persons beteende och orsakar betydande skada.
• AI som utnyttjar sårbarheter som beror på ålder, funktionsnedsättning eller social och ekonomisk situation.
• Social poängsättning som leder till skadlig eller oproportionerlig behandling.
• Bedömning av risken att en person begår brott, när den bygger enbart på profilering eller personlighetsdrag.
• Oriktad insamling av ansiktsbilder från internet eller övervakningskameror för att bygga databaser för ansiktsigenkänning.
• Känsloigenkänning på arbetsplatser och i utbildning, utom av medicinska skäl eller säkerhetsskäl.
• Biometrisk kategorisering som härleder exempelvis etnicitet, politiska åsikter, religion eller sexuell läggning.
• Biometrisk fjärridentifiering i realtid på allmän plats för brottsbekämpning, med snävt avgränsade undantag.

Förordning (EU) 2026/1744 lägger till två nya förbud som gäller från 2 december 2026. Det första träffar AI-system som skapar eller manipulerar realistiska intima bilder eller filmer av en identifierbar person utan uttryckligt samtycke, de så kallade nudify-apparna. Det andra gäller system som genererar material med sexuella övergrepp mot barn. Att släppa ut ett sådant system är förbjudet när genereringen är det avsedda syftet eller ett rimligen förutsebart resultat utan tillräckliga skydd. Användning är förbjuden när tillhandahållaren använder systemet för just det ändamålet.

AI-system med hög risk

Två vägar in i högriskkategorin

Ett AI-system blir högrisk på ett av två sätt. Den första vägen gäller system som är en säkerhetskomponent i en produkt som omfattas av EU:s produktlagstiftning i bilaga I. Det kan också vara en sådan produkt i sig, till exempel en medicinteknisk produkt, om produkten måste bedömas av tredje part. Den andra vägen gäller system som används inom något av områdena i bilaga III.

• Biometri, bland annat fjärridentifiering och känsloigenkänning där den är tillåten.
• Kritisk infrastruktur som el, vatten, värme och vägtrafik.
• Utbildning, till exempel antagning, betygssättning och övervakning vid prov.
• Anställning och arbetsledning, till exempel urval av sökande och beslut om befordran.
• Tillgång till grundläggande tjänster: offentliga förmåner, kreditvärdighet, prissättning av liv- och sjukförsäkring samt larmsamtal.
• Brottsbekämpning, migration och gränskontroll.
• Rättskipning och demokratiska processer.

Artikel 6.3 gör ett undantag för system i bilaga III som inte medför en betydande risk. Det gäller exempelvis system som utför en snäv processuell uppgift eller förbättrar resultatet av ett redan avslutat mänskligt arbete. Undantaget gäller aldrig när systemet profilerar fysiska personer. Leverantören måste dokumentera sin bedömning innan systemet släpps ut.

Krav på leverantörer

• Ett riskhanteringssystem som löper under hela livscykeln (artikel 9).
• Datastyrning för tränings-, validerings- och testdata (artikel 10).
• Teknisk dokumentation enligt bilaga IV (artikel 11).
• Automatisk loggning av händelser (artikel 12).
• Bruksanvisning och information till tillhandahållaren (artikel 13).
• Utformning som möjliggör mänsklig tillsyn (artikel 14).
• Noggrannhet, robusthet och cybersäkerhet (artikel 15).
• Kvalitetsledningssystem, bedömning av överensstämmelse, EU-försäkran, CE-märkning och registrering i EU:s databas (artikel 17, 43 och 47-49).

Krav på tillhandahållare

Den som använder ett högrisksystem ska följa bruksanvisningen och låta personer med rätt kompetens utöva mänsklig tillsyn. Indata som tillhandahållaren själv kontrollerar ska vara relevanta för ändamålet. Loggar ska sparas i minst sex månader. Arbetstagare och deras företrädare ska informeras innan ett högrisksystem tas i bruk på arbetsplatsen. Offentliga organ och vissa privata aktörer, bland annat de som bedömer kreditvärdighet eller prissätter liv- och sjukförsäkringar, ska göra en konsekvensbedömning avseende grundläggande rättigheter enligt artikel 27.

Generella AI-modeller (artikel 51-55)

En generell AI-modell kan utföra många olika uppgifter och byggas in i en mängd system. Leverantörer av sådana modeller har haft skyldigheter sedan 2 augusti 2025. Modeller som släpptes ut före det datumet har fått en övergångsperiod till 2 augusti 2027. Tillsynen ligger hos kommissionens AI-byrå, inte hos nationella myndigheter. Kommissionens befogenhet att ta ut sanktionsavgifter av modelleverantörer gäller från 2 augusti 2026.

Artikel 53 innehåller fyra grundkrav. De gäller alla leverantörer av generella modeller, oavsett storlek:

1. Upprätta och hålla aktuell teknisk dokumentation om modellen, dess träning och testning.
2. Ge leverantörer som bygger system på modellen den information de behöver för att förstå modellens förmågor och begränsningar.
3. Ha en policy för att följa EU:s upphovsrätt, inklusive förbehåll mot text- och datautvinning.
4. Publicera en tillräckligt detaljerad sammanfattning av innehållet som använts för träningen, enligt kommissionens mall.

Modeller som släpps under fri och öppen licens med offentliga parametrar slipper de två första punkterna. Upphovsrättspolicyn och sammanfattningen av träningsdata krävs ändå. Undantaget faller bort helt om modellen har systemrisk. Leverantörer utanför EU ska utse ett ombud i unionen enligt artikel 54, med samma undantag för öppna modeller.

Modeller med systemrisk

En modell presumeras ha systemrisk när den samlade beräkningsmängden vid träningen överstiger 10²⁵ flyttalsoperationer, enligt artikel 51.2. Kommissionen kan också utse modeller på andra grunder. Leverantören ska anmäla modellen till kommissionen inom två veckor efter att tröskeln nåtts eller blivit känd. Artikel 55 kräver modellutvärdering med adversariell testning, bedömning och begränsning av systemrisker, rapportering av allvarliga incidenter och ett tillräckligt cybersäkerhetsskydd.

I juli 2025 publicerades en uppförandekod för generella AI-modeller. Koden är frivillig. Den som följer den har ett etablerat sätt att visa att kraven i artikel 53 och 55 uppfylls.

Transparenskrav enligt artikel 50

Artikel 50 gäller från 2 augusti 2026 och omfattar system som oftast räknas som begränsad risk. Kraven gäller oavsett om systemet också är högrisk. Fyra situationer pekas ut:

1. Leverantören ska utforma system som interagerar med människor så att personen får veta att den har kontakt med en AI, om det inte är uppenbart.
2. Leverantörer av generativ AI ska märka syntetiskt ljud, bild, video och text i maskinläsbart format så att innehållet går att upptäcka som artificiellt.
3. Tillhandahållare av system för känsloigenkänning eller biometrisk kategorisering ska informera de personer som utsätts.
4. Tillhandahållare som skapar deepfakes ska upplysa om att innehållet är artificiellt genererat eller manipulerat. Samma sak gäller AI-genererad text som publiceras för att informera allmänheten, om inte en människa har granskat texten och någon bär redaktionellt ansvar.

Omnibusen ger en övergångsperiod för märkningskravet i artikel 50.2. Leverantörer av generativa system som släpptes ut före 2 augusti 2026 har fått till 2 december 2026 på sig. System som släpps ut från och med 2 augusti 2026 måste uppfylla kravet från början. För uppenbart konstnärliga, satiriska eller fiktiva verk räcker en upplysning som inte stör upplevelsen av verket.

AI-kunnighet enligt artikel 4

Artikel 4 har gällt sedan 2 februari 2025 och riktar sig till alla leverantörer och tillhandahållare, oavsett riskklass. I den ursprungliga lydelsen skulle de säkerställa en tillräcklig nivå av AI-kunnighet hos personal som hanterar AI-system. Förordning (EU) 2026/1744 skrev om artikeln från 27 juli 2026. Nu ska företagen vidta åtgärder för att stödja personalens AI-kunnighet. Någon bestämd kunskapsnivå hos den enskilde behöver inte garanteras.

Kravet är mjukare än tidigare men finns kvar. Ett rimligt minimum är en intern genomgång av vilka AI-verktyg som används, vilka risker de har och vilka regler som gäller för personuppgifter och upphovsrätt. Spara en enkel dokumentation av vad ni gjort.

Tidsplan med verifierade datum

Tabellen bygger på artikel 113 och på ändringarna i förordning (EU) 2026/1744. Alla datum är beslutade.

Digital Omnibus: vad som är beslutat och vad som är förslag

Kommissionen lade i november 2025 fram ett förenklingspaket för EU:s digitala regelverk under namnet Digital Omnibus. Den del som rör AI-förordningen blev politiskt överenskommen mellan rådet och Europaparlamentet 7 maj 2026. Parlamentet röstade ja 16 juni och rådet antog texten 29 juni 2026. Förordning (EU) 2026/1744 är daterad 8 juli 2026 och trädde i kraft 27 juli 2026.

Beslutat genom förordning (EU) 2026/1744

• Högriskkraven för bilaga III skjuts fram till 2 december 2027 och för bilaga I till 2 augusti 2028.
• Artikel 4 blir ett krav på att stödja kunskapsutveckling i stället för att säkerställa en viss nivå.
• Två nya förbud i artikel 5 gäller från 2 december 2026.
• Märkningskravet i artikel 50.2 får fyra månaders övergång för system som redan fanns på marknaden.
• Små och medelstora företag samt små midcap-företag får lämna förenklad teknisk dokumentation. Kvalitetsledningssystemet får anpassas efter organisationens storlek.
• För små midcap-företag gäller det lägre beloppet vid sanktionsavgifter, på samma sätt som för små och medelstora företag.
• AI-byrån får ensam tillsyn över AI-system som bygger på en generell modell från samma leverantör, med vissa undantag.
• Maskinförordningen (EU) 2023/1230 flyttas till avsnitt B i bilaga I. AI i maskiner regleras i stället genom maskinlagstiftningen.
• Nationella regulatoriska sandlådor ska vara i drift senast 2 augusti 2027.

Det som återstår eller fortfarande är förslag

Övriga delar av Digital Omnibus, bland annat ändringar i dataskyddsförordningen och i dataförordningen, förhandlades fortfarande när vi läste källorna i oktober 2026. De påverkar inte AI-förordningens datum. Framflyttningen av högriskkraven motiverades främst med att harmoniserade standarder inte var färdiga i tid. Kommissionen ska ta fram flera nya riktlinjer, bland annat en mall för planer för övervakning efter utsläppande på marknaden senast 2 september 2027.

Sanktioner

Varje medlemsstat fastställer sanktionerna för överträdelser, men taken står i artikel 99. För företag anges taket som det högsta av ett fast belopp och en andel av den globala årsomsättningen.

För små och medelstora företag gäller det lägre av de två beloppen. Sedan omnibusen gäller samma regel för små midcap-företag. Vid bedömningen ska myndigheten väga in överträdelsens art, varaktighet och följder.

Tillsyn i Sverige

Regeringen beslutade 4 juni 2026 om ett uppdrag till fem myndigheter att vara nationella behöriga myndigheter enligt AI-förordningen. Uppdraget gäller till och med 31 december 2026 och bygger på betänkandet SOU 2025:101, Anpassningar till AI-förordningen. När vi läste källorna hittade vi ingen antagen svensk lag som kompletterar förordningen. Fördelningen kan därför komma att ändras.

Generella AI-modeller övervakas inte av svenska myndigheter utan av AI-byrån inom Europeiska kommissionen. IMY är fortfarande tillsynsmyndighet för dataskyddsförordningen. De två regelverken gäller parallellt när ett AI-system behandlar personuppgifter.

Vad små företag och utvecklare behöver göra

De flesta svenska företag är tillhandahållare. De köper eller prenumererar på AI-tjänster och bygger inte egna modeller. För dem är kraven hanterbara så länge användningen inte hamnar i bilaga III. Utvecklare som bygger en produkt ovanpå en språkmodell via ett API blir i stället ofta leverantörer av ett AI-system, med de plikter som följer av den rollen.

Ett företag som integrerar en generell modell i en egen tjänst blir normalt inte leverantör av själva modellen. Vid omfattande finjustering kan det bli annorlunda. Kommissionens riktlinjer för generella AI-modeller beskriver var gränsen går.

Checklista för 2026

1. Inventera alla AI-system och AI-tjänster som används eller utvecklas, inklusive AI-funktioner som är inbyggda i befintlig programvara.
2. Bestäm er roll för varje system: leverantör, tillhandahållare, importör eller distributör.
3. Kontrollera att inget system faller under förbuden i artikel 5, inklusive de nya förbuden från 2 december 2026.
4. Gå igenom bilaga III och dokumentera varför ett system är eller inte är högrisk. Använder ni undantaget i artikel 6.3 ska bedömningen finnas skriftligt.
5. Se över transparensen. En chattbott ska tala om att den är en AI och genererat innehåll ska kunna märkas.
6. Ordna utbildning i AI-kunnighet för personal som använder eller utvecklar AI och spara dokumentationen.
7. Bygger ni på en generell modell, begär leverantörens dokumentation och kontrollera villkoren för upphovsrätt och personuppgifter.
8. Planera för högriskkraven redan nu om något system ligger i bilaga III. Riskhantering, loggning och teknisk dokumentation tar tid att få på plats.
9. Bevaka svensk lagstiftning och vägledning från PTS och IMY.

Vanliga frågor om AI-förordningen

Gäller AI-förordningen om vi bara använder en AI-chattjänst i jobbet?

Ja, företaget är då tillhandahållare. Kraven är begränsade så länge användningen inte faller under bilaga III, men åtgärder för AI-kunnighet behövs.

När börjar högriskreglerna gälla?

Efter ändringen genom förordning (EU) 2026/1744 gäller de från 2 december 2027 för system i bilaga III. För AI i produkter under bilaga I gäller de från 2 augusti 2028.

Har hela AI-förordningen skjutits upp?

Nej. Bara högriskkraven har flyttats fram, medan förbuden, AI-kunnigheten, reglerna för generella modeller och transparenskraven gäller enligt plan.

Vilken myndighet har tillsyn i Sverige?

Enligt ett regeringsuppdrag från juni 2026 delar PTS, IMY och Finansinspektionen på marknadskontrollen. PTS är gemensam kontaktpunkt. Läkemedelsverket och Swedac är anmälande myndigheter.

Omfattas öppen källkod av AI-förordningen?

AI-system under fri och öppen licens är i regel undantagna. Undantaget gäller inte förbjudna metoder, högrisksystem eller transparenskraven i artikel 50.

Hur stor kan sanktionsavgiften bli?

För förbjudna metoder upp till 35 miljoner euro eller 7 procent av den globala årsomsättningen, beroende på vilket som är högst. Små och medelstora företag får i stället det lägre av beloppen.

Källor

1. Förordning (EU) 2024/1689 om harmoniserade regler för artificiell intelligens (AI-förordningen), EUR-Lex, 13 juni 2024
2. Förordning (EU) 2026/1744 (Digital Omnibus om AI), EUR-Lex, 8 juli 2026
3. Uppdrag att vara nationella behöriga myndigheter enligt AI-förordningen (Fi2026/01365), Regeringen, 4 juni 2026
4. Uppdrag ger PTS centralt ansvar enligt AI-förordningen, PTS, 16 juni 2026
5. Anpassningar till AI-förordningen, SOU 2025:101, Riksdagen, oktober 2025
6. AI Act Digital Omnibus: high-risk deadlines postponed, machinery carved out, Europeiska kommissionen, 2026

Källorna lästes 19 oktober 2026.