FFII
Citaträtt och källhänvisning: så mycket får du citera enligt lagen

Du får citera ur offentliggjorda verk utan att fråga om lov, så länge citatet följer god sed och inte är längre än syftet kräver. Regeln står i 22 § upphovsrättslagen och gäller text, musik, film och andra verk. Källan ska anges. För bilder och andra konstverk finns en snävare regel i 23 § där lagen skiljer mellan tryck och digital publicering.
Snabbfakta
- Citaträtten finns i 22 § upphovsrättslagen (1960:729) och bygger på artikel 5.3 d i EU:s infosocdirektiv 2001/29/EG.
- Verket måste vara offentliggjort, det vill säga lovligen gjort tillgängligt för allmänheten.
- Det finns ingen fast gräns i ord, rader eller sekunder. Ändamålet styr längden.
- Konstverk, där fotografiska verk ingår, regleras särskilt i 23 §. En kritisk framställning får inte återge konstverket i digital form med stöd av den regeln.
- Källa och upphovsperson ska anges enligt 11 § och 3 § så som god sed kräver.
- EU-domstolen kräver att den som citerar vill gå i dialog med verket och att det citerade går att identifiera.
Vad 22 § upphovsrättslagen tillåter
Paragrafen är kort. Var och en får citera ur offentliggjorda verk i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet. Det är allt som står i lagtexten, men varje led har fått ett innehåll genom förarbeten, domstolspraxis och EU-rätt.
Citaträtten är en inskränkning i upphovsmannens ensamrätt. Utan den skulle varje återgivning av en mening ur en bok eller ett klipp ur en film kräva tillstånd, eftersom upphovsrätten enligt 2 § ger en ensamrätt att framställa exemplar och att göra verket tillgängligt för allmänheten. Inskränkningen gäller alla slags verk som omfattas av 1 §. Du kan citera en roman, en låttext, en melodi, ett tal eller ett datorprogram.
Regeln motsvaras i EU-rätten av artikel 5.3 d i infosocdirektivet. Där räknas citat för ändamål som kritik eller recension upp som ett tillåtet undantag. Direktivet ställer fyra krav: verket ska lovligen ha gjorts tillgängligt för allmänheten, källan med upphovsmannens namn ska anges om det inte visar sig omöjligt, användningen ska följa god sed och omfattningen ska motiveras av ändamålet. Svenska domstolar tolkar 22 § i ljuset av dessa krav. Du hittar själva lagtexten i den upphovsrättslagen som riksdagen publicerar.
Första villkoret: verket ska vara offentliggjort
Du får bara citera ur verk som redan har gjorts tillgängliga för allmänheten med upphovsmannens samtycke eller med stöd av lag. Ett opublicerat manus, ett internt PM eller ett privat brev går inte att citera med stöd av 22 §, oavsett hur gott syftet är.
Gränsen prövades i ett mål där en tidning hade publicerat tio fotografier som en privatperson lagt upp på Facebook. Patent- och marknadsöverdomstolen kom i en dom den 5 oktober 2018 (mål PMT 722-17) fram till att bilderna var offentliggjorda. De hade varit lovligt tillgängliga för ett stort och obestämt antal personer. Fotografens uppgift om att hon bara ville dela dem med vänner ändrade inte bedömningen.
Högsta domstolen gick åt andra hållet i en dom den 18 mars 2020 (mål T 4412-19). Där hade Sveriges Television visat fotografier i ett nyhetsinslag. HD ansåg att SVT inte hade visat att bilderna var offentliggjorda i lagens mening. Därmed kunde inskränkningarna i 23 och 25 §§ inte tillämpas. Upphovsmannen hade rätt till ersättning trots det allmänna informationsintresset.
Läckt material är inte offentliggjort
Ett dokument som har spridits utan upphovsmannens samtycke är inte lovligen tillgängligt. EU-domstolen betonade i Spiegel Online (C-516/17) att verket ska ha gjorts tillgängligt i just den konkreta form du citerar. Ett utkast som någon läckt räknas inte bara för att den slutliga versionen senare publicerats.
God sed och ändamål: citatet ska fylla en funktion
Citatet ska tjäna något i din egen framställning. Typiska ändamål är att granska, kritisera, recensera, belysa ett resonemang eller jämföra. Citatet ska stå i ett sammanhang där du själv säger något om det eller med hjälp av det.
EU-domstolen har beskrivit det som att den som citerar ska ha avsikten att gå i ”dialog” med verket. Formuleringen kommer från domen i mål C-476/17 Pelham den 29 juli 2019, punkt 71. Samma dom slår fast att citatundantaget inte gäller när det citerade verket inte går att identifiera. Citatet ska synas som ett citat och skiljas från din egen text.
God sed betyder också att citatet inte får konkurrera med originalet. Den som återger de bästa partierna ur en ny bok så att läsaren inte längre behöver köpa den gör något annat än att citera. Samma sak gäller en sajt som publicerar hela recensioner från andra medier med en rad egen kommentar. Citat som bara pyntar en text, till exempel en dikt som står som utsmyckning utan att du säger något om den, uppfyller sällan kraven.
Lagen kräver inte att din egen text är ett upphovsrättsligt skyddat verk. EU-domstolen sade i Painer (C-145/10) den 1 december 2011 att en pressartikel kan citera ett skyddat verk även om artikeln själv inte är ett litterärt verk. Det som räknas är att citatet används för ett godtagbart ändamål.
Hur långa citat får man göra?
Någon gräns anger lagen inte. Det finns ingen regel om ett visst antal ord, en procentsats eller ett antal sekunder, trots att sådana tumregler ofta sprids. Längden bedöms utifrån vad ändamålet motiverar i det enskilda fallet.
Ett mycket kort utdrag kan ändå vara skyddat. I Infopaq (C-5/08) den 16 juli 2009 kom EU-domstolen fram till att ett utdrag på elva ord kan utgöra en partiell återgivning om orden uttrycker upphovsmannens egen intellektuella skapelse. Även enstaka meningar eller delar av meningar kan omfattas av upphovsrätten. Korta citat behöver därför samma stöd i 22 § som långa.
En bra kontrollfråga är om du skulle kunna stryka en del av citatet utan att din poäng försvinner. Går det, är citatet troligen längre än ändamålet motiverar. Tabellen nedan visar hur samma princip slår i några vanliga situationer.
| Situation | Rimlig omfattning | Risk |
|---|---|---|
| Bokrecension | Några meningar eller ett kort stycke som visar stil eller argument | Långa partier som ersätter läsningen |
| Granskning av ett uttalande | Den del av uttalandet som granskas, så att läsaren kan bedöma den | Att klippa bort det som ger sammanhanget |
| Musikrecension i video | Korta klipp som du kommenterar | Hela låten som bakgrund |
| Analys av en dikt | De rader du analyserar, ibland en kort dikt i sin helhet | Dikten som utsmyckning utan analys |
| Debattinlägg i sociala medier | Den del av inlägget du svarar på | Att återpublicera andras inlägg i serier utan kommentar |
Citat av bilder och konstverk (23 §)
Bilder följer en egen regel i 23 §, där offentliggjorda konstverk får återges i tre fall. Kravet på god sed och ändamålets omfattning gäller i samtliga.
- I anslutning till texten i en vetenskaplig framställning som inte framställs i förvärvssyfte.
- I anslutning till texten i en kritisk framställning, men inte i digital form.
- I en tidning eller tidskrift i samband med en redogörelse för en dagshändelse, om verket inte har skapats för att återges i sådana medier.
Punkt två är den som ofta överraskar. En konstkritiker som recenserar en utställning i en tryckt bok får visa verken bredvid texten. Samma recension på en blogg kan inte stödja sig på 23 § för bilderna, eftersom undantaget för kritiska framställningar uttryckligen inte gäller digital form.
För tidningar har praxis gett regeln ett tydligare innehåll. I Facebookmålet från 2018 räknade Patent- och marknadsöverdomstolen både tidningens webbplats och dess konto på Twitter som en tidning i lagens mening. Domstolen ansåg att tio bilder hade tillräckligt samband med dagshändelsen. Beskärning och förstoring godtogs eftersom ändringarna inte gick längre än användningen krävde.
Fotografier som inte når upp till verkshöjd skyddas ändå som fotografiska bilder enligt 49 a § i 50 år från det år bilden framställdes. Ett vardagligt mobilfoto kan inte fritt användas bara för att det saknar konstnärliga anspråk. Mer om bildskyddet finns i vår genomgång av upphovsrätt på bilder.
Painer och porträttfoton
EU-domstolen slog i Painer fast att ett porträttfoto kan vara ett verk om det är fotografens egen intellektuella skapelse. När fotot väl är ett verk är skyddet inte svagare än för andra verk. Domstolen förklarade att en pressartikel kan citera ett sådant foto enligt artikel 5.3 d, under förutsättning att källan och fotografens namn anges.
Citat i video, poddar och sociala medier
Citaträtten är teknikneutral, så du kan citera ett filmklipp i en video, ett ljudklipp i en podd eller en mening ur någon annans inlägg. Samma tre villkor gäller: offentliggjort verk, god sed och en omfattning som ändamålet motiverar.
I video och ljud är kopplingen till din egen kommentar avgörande för bedömningen. En reaktionsvideo där du stoppar klippet och analyserar det har ett tydligt citatändamål. En video där en hel låt ligger som bakgrund medan du pratar om något annat har det inte. Musik som stämning är inget citat. Då behövs licens. Hur det fungerar beskriver vi i guiden om upphovsrätt för musik i video.
Sampling är ett specialfall. I Pelham prövade EU-domstolen ett sample på ungefär två sekunder. Domstolen ansåg att även ett mycket kort ljudfragment omfattas av fonogramframställarens ensamrätt, utom när det har ändrats så att det inte längre går att känna igen. Ett igenkännbart sample kan i princip vara ett citat, men bara om användningen är en dialog med originalet.
På sociala medier gäller samma lag som i tryck. En välformulerad tweet eller ett längre inlägg kan vara ett verk om texten är originell. Ett kort inlägg kan ibland behöva återges helt för att din kritik ska gå att förstå, men det avgörs från fall till fall. Att återpublicera andras bilder eller texter i serier utan egen kommentar är inte citat.
Skärmdumpar av text
En skärmdump är en kopia. Den återger texten och ofta också bilder, profilbilder och layout som tillhör någon annan. Citaträtten kan omfatta texten i skärmdumpen, men bilderna i den bedöms enligt de snävare reglerna för konstverk.
Därför är det oftast bättre att skriva av citatet och länka till originalet. Då återger du bara det du behöver, samtidigt som läsaren kan kontrollera sammanhanget. En skärmdump kan ändå vara motiverad när själva utseendet är poängen, till exempel när du visar att ett inlägg har ändrats eller raderats.
Beskär skärmdumpen till den del du kommenterar och undvik att få med andra personers bilder i onödan. Ange källa och datum i bildtexten.
Så anger du källan (11 § och 3 §)
Den som citerar ska ange källan. Enligt 11 § gäller det när ett verk återges offentligt med stöd av inskränkningarna i lagens andra kapitel. Källan ska anges i den omfattning och på det sätt som god sed kräver. Samma paragraf säger att verket inte får ändras i större utsträckning än användningen kräver.
Upphovsmannen har också en egen rätt att bli namngiven. Den ideella rätten i 3 § ger upphovsmannen rätt att anges i den omfattning och på det sätt god sed kräver. Verket får inte heller ändras eller återges på ett sätt som kränker upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart.
När namnet inte går att få fram räcker källan. I Facebookmålet hade fotografens namn inte synts på det publika kontot. Tidningen kunde inte identifiera henne. Domstolen ansåg att det räckte att källan angavs. På Twitter fanns ingen direkt källangivelse, men länken till artikeln där källan stod godtogs.
| Medium | Så kan källhänvisningen se ut |
|---|---|
| Artikel eller blogg | Upphovsperson, verkets titel och utgivare eller länk direkt vid citatet |
| Bok eller rapport | Upphovsperson, titel, utgåva och sida i not eller löptext |
| Video | Namn och titel i bild när klippet visas, länk i beskrivningen |
| Podd | Säg namn och titel i samband med klippet, länka i avsnittsbeskrivningen |
| Sociala medier | Kontonamn och länk till originalinlägget |
| Bild | Fotograf eller konstnär och källa i bildtexten |
Citat eller plagiat?
Plagiat är inget juridiskt begrepp i upphovsrättslagen. Ordet används om att presentera någon annans text, idéer eller resultat som sina egna. Det regleras främst i akademiska regler och pressetiska normer. Ett plagiat kan vara ett upphovsrättsintrång, men behöver inte vara det.
Skillnaden syns tydligast i tabellen. Idéer och fakta skyddas inte av upphovsrätten, men att ta någon annans idé utan att nämna det kan ändå vara oetiskt. Omvänt kan ett korrekt angivet citat vara ett intrång om det är för långt för sitt syfte.
| Fråga | Upphovsrättsintrång | Plagiat |
|---|---|---|
| Vad regleras? | Uttrycket i ett skyddat verk | Hederlighet om vem som gjort vad |
| Var finns reglerna? | Upphovsrättslagen | Lärosätens regler, pressetik, branschnormer |
| Räddar källangivelse? | Nej, om citatet går utöver 22 § | Ja, i regel |
| Gäller det idéer? | Nej | Ja |
| Påföljd | Ersättning, vitesförbud, straff | Disciplinära åtgärder, förtroendeskada |
Praxis och EU-rätt i korthet
EU-domstolens domar styr hur 22 och 23 §§ ska tolkas, eftersom citaträtten bygger på infosocdirektivet. Svenska domstolar har i sin tur prövat var gränserna går för tidningar och nyhetsinslag. Några av de mest använda avgörandena sammanfattas här.
| Avgörande | Datum | Vad det betyder för dig |
|---|---|---|
| Infopaq, C-5/08 | 16 juli 2009 | Ett utdrag på elva ord kan vara skyddat om det uttrycker upphovsmannens egen intellektuella skapelse. |
| Painer, C-145/10 | 1 december 2011 | Porträttfoton kan vara verk. Ett citat kräver inte att den citerande texten är ett verk. Källan med upphovsmannens namn ska anges. |
| Pelham, C-476/17 | 29 juli 2019 | Citat förutsätter dialog med verket och att det citerade går att identifiera. |
| Spiegel Online, C-516/17 | 29 juli 2019 | Verket ska lovligen ha gjorts tillgängligt i den konkreta formen. En hyperlänk till en fil som kan laddas ner separat kan vara ett citat. |
| PMÖD, PMT 722-17 | 5 oktober 2018 | Bilder på ett öppet Facebookkonto var offentliggjorda. Tidningens Twitterkonto räknades som tidning. En länk kunde fungera som källangivelse. |
| HD, T 4412-19 | 18 mars 2020 | Inskränkningen gäller inte när verket inte har visats vara offentliggjort. Allmänintresset tar inte bort rätten till ersättning. |
En nyare dom berör gränslandet mellan citat och konstnärlig återanvändning. Den 14 april 2026 meddelade EU-domstolen dom i mål C-590/23, en fortsättning på Pelham, om begreppet pastisch. Enligt domstolens pressmeddelande kan pastischundantaget i artikel 5.3 k omfatta sampling som inleder en igenkännbar konstnärlig dialog med originalet. Dolda imitationer och plagiat omfattas inte. Domen gäller direktivets pastischundantag och ändrar inte kraven för citat.
Exempel: tillåtet eller inte?
Exemplen nedan visar hur reglerna brukar slå. De är förenklade. En domstol gör alltid en helhetsbedömning.
- Du granskar en politikers utspel och citerar tre meningar ur debattartikeln. Tillåtet om du anger källan och citaten behövs för granskningen.
- Du lägger ut en hel krönika från en tidning med kommentaren ”läsvärt”. Inte ett citat. Ändamålet motiverar inte hela texten.
- Du recenserar en film på Youtube och visar korta klipp som du kommenterar. Kan vara tillåtet om klippen är korta och tjänar recensionen.
- Du använder ett foto från en nyhetssajt som illustration till din blogg. Inte tillåtet med stöd av 22 eller 23 §. Bilden har ingen citatfunktion och en blogg är ingen tidning.
- Du skriver en tryckt konstbok och visar målningar bredvid din analys. Kan vara tillåtet enligt 23 § om framställningen är kritisk eller vetenskaplig och bilderna hör till texten.
- Du citerar en låttext i sin helhet på en sajt med låttexter. Inte ett citat. Det kräver licens från rättighetshavaren.
Checklista innan du citerar
- Kontrollera att verket är offentliggjort med upphovsmannens samtycke.
- Formulera för dig själv vad citatet ska göra i din text: kritisera, belysa, jämföra eller granska.
- Korta citatet till det som behövs för den funktionen.
- Markera tydligt var citatet börjar och slutar med citattecken, indrag eller annan formgivning.
- Återge citatet ordagrant. Markera uteslutningar med […] och ändra inte innebörden.
- Ange upphovsperson och källa vid citatet, gärna med länk.
- Gäller det en bild, kontrollera om 23 § verkligen täcker din situation. Är publiceringen digital och kritisk räcker regeln inte.
- Är du osäker, be om tillstånd eller välj material med öppen licens.
Läs mer på FFII
Vanliga frågor om citaträtt
Hur många ord får jag citera utan tillstånd?
Det finns ingen gräns i antal ord. Citatet får vara så långt som ändamålet motiverar och ska följa god sed.
Räcker det att ange källan för att få använda en text?
Nej. Källangivelse är ett krav för citat men ger ingen rätt att återge mer än ändamålet motiverar.
Får jag citera en bild på min blogg?
Konstverk och fotografiska verk följer 23 §. Undantaget för kritiska framställningar gäller inte digital form, så för en blogg behövs i regel tillstånd eller en öppen licens.
Får jag citera ett opublicerat brev eller ett läckt dokument?
Nej, inte med stöd av citaträtten. Verket måste lovligen ha gjorts tillgängligt för allmänheten.
Får jag ändra i ett citat?
Du får korta citatet och markera uteslutningar. Enligt 11 § får verket inte ändras mer än användningen kräver. Innebörden får inte heller förvanskas.
Gäller citaträtten även musik och film?
Ja. 22 § gäller alla slags offentliggjorda verk, men citatet måste ha ett ändamål som kritik eller analys och inte bara fungera som bakgrund.
Är en länk en giltig källhänvisning?
En länk kan vara en del av källangivelsen. Upphovspersonens namn bör ändå anges när det är känt.
Källor
- Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, Sveriges riksdag
- Upphovsrättslagen med kommentarer och hänvisningar, lagen.nu
- Patent- och marknadsöverdomstolen, dom i mål PMT 722-17, 5 oktober 2018
- Högsta domstolen, dom i mål T 4412-19, 18 mars 2020
- EU-domstolen, C-145/10 Painer, 1 december 2011
- EU-domstolen, C-5/08 Infopaq, 16 juli 2009
- EU-domstolen, C-476/17 Pelham, 29 juli 2019
- EU-domstolen, C-516/17 Spiegel Online, 29 juli 2019
- EU-domstolen, pressmeddelande nr 50/26 om mål C-590/23 Pelham (pastisch), 14 april 2026
Källorna lästes 19 oktober 2026.